Här nedan förklaras ord som förekommer i Aspens värld

2-takt

Bensin för tvåtaktsmotorer som innehåller tvåtaktsolja speciellt anpassad för luftkylda motorer.

4-takt

Bensin för 4 taktsmotorer (men kan blandas med alla typer av 2-taktsolja om så önskas).

Aldehyder

Aldehyder bildas vid förbränning och finns därför i motoravgaser. Aldehyder är flyktiga och kan lätt ge upphov till halter i luften som retar ögon och andningsorgan, de kan även orsaka hudallergi.

Alkylat

En mycket renare form av bensin, där man tagit bort hälso- och miljöskadliga ämnen såsom bensen, aromater, krackade komponenter och svavel. Alkylat domineras fullständigt av paraffiner. Om en handelsbensin består av 100-tals olika komponenter, så består endast alkylat av ett tiotal komponenter. Utförligare beskrivning finns under rubriken Vad är miljöbensin?.

Anrikning

Det finns ämnen som inte kroppen gör sig av med, eftersom de är svårnedbrytbara. Koncentrationen i kroppen ökar därför hela tiden, ämnet anrikas i kroppen. Exempel på sådana produkter är tungmetaller såsom kvicksilver, kadmium och bly samt naturfrämmande ämnen såsom PCB, DDT och dioxiner. Anrikning i näringskedjan innebär att ju högre upp i kedjan man kommer, desto högre blir koncentrationen av de långlivade ämnena. Näringskedjan startar med biomassa som sedan äts av växtätare. Växtätarna äts i sin tur av rovdjur. Högst upp i näringskedjan finns de s.k toppkonsumenterna, dit de större rovdjuren samt människan räknas. Gifterna koncentreras och ökar med varje steg. Det är därför stora rovdjur såsom sälar och rovfåglar oftast drabbas först av miljögifterna. Människor har redan i fosterstadiet miljögifter lagrade i kroppsvävnaden.

Bensen

Är ett aromatiskt kolväte och också det som anses vara det mest hälsofarliga, enskilda kolvätet i bensin och avgaser. Det är ett av de relativt få ämnen som det internationella cancerforskningsorganet IARC har klassat som cancerframkallande för människa. Bensen är, precis som andra aromatiska kolväten, också skadlig för miljön genom sin anrikning även i vattenlevande organismer. Bensen bidrar till bildning av marknära ozon, och anses medel- till lågreaktiv ur ozonbildningssynpunkt.

Bensin

Bensin består av ett stort antal olika kolväten som vart och ett har olika egenskaper och olika hälso- och miljöpåverkan.

Bioackumulerande

Ämne som ansamlas i kroppen. Se Anrikning.

Biologiskt nedbrytbart

Talar om att ämnet bryts ned i naturen, men säger ingenting om hur lång tid det kan ta. Det kan i vissa fall ta hundratals år.

Deposits (avlagringar)

Avlagringar bildas ofta av kombinationer av krackad aromatrik bensin och smörjolja av låg kvalitet. Avlagringar täpper igen munstycke och portar i tvåtaktsmotorer och stör gasväxlingen i motorn. I fyrtaktsmotorer är utsugsventiler och förbränningsrum mest utsatta.

Ekotoxisk

Giftig eller på annat sätt skadlig för miljön.

Ester

En grupp organiska föreningar som framställs genom att reagera alkohol och syra under avgivande av vatten. Estrar har stor användning och förekommer t ex som lösningsmedel, oljor, mjukgörare i plaster och som råvara till plaster.

Fosfat

En form av vattenavhärdare (=komplexbildare) som används i olika tvätt- och rengöringsmedel. En av de vanligaste komplexbildarna i Sverige. Fosfor är ett livsnödvändigt närsalt för levande organismer (växter och djur)Överskott av fosfater till vattendragen leder till övergödning och igenväxt av våra sjöar och hav. Ej miljöfarlig i vattenmiljö förutom sina gödande egenskaper.

Fosfonat

En form av vattenavhärdare (=komplexbildare) som används i olika tvätt- och rengöringsmedel. Fosfonater är starka komplexbildare och klassificeras inte som lättnedbrytbara men inte heller svårnedbrytbara. Giftiga för alger. Utgör problem på grund av att de kan orsaka ökad mobilisering av tungmetaller.

Handelsbensin

Vanlig handelsbensin framställs genom raffinering av råolja. Olika fraktioner behandlas på olika sätt och blandas sedan samman. Handelsbensin innehåller därmed hundratals olika ämnen, alla med olika egenskaper med avseende på prestanda, hälsoskadlighet och miljöpåverkan. Många av komponenterna är mycket skadliga för oss människor och miljön.

Harts

Harts är ett lättlösligt gulsvart fast ämne som bildas genom polymerisering av instabila, ofta krackade kolväten. Harts kan bla täppa igen filter och munstycken i bränslesystem.

Knackning

Förbränningen i en motor sker normalt genom att en flamma, som initierats av tändstiftet, fortplantar sig i förbränningsrummet med en jämn hastighet (10-30 m/s) tills bränsle/luft blandningen är fullständigt förbrukad. Under förbränningen komprimeras den oförbrända restgasen framför flamfronten och temperaturen stiger. Restgasen kan då självantända eller glödtända och förbrännas så snabbt (300-500 m/s) att en tryckvåg uppstår som förorsakar den hörbara knackningen. Den normala förbränningen resulterar i nyttigt arbete medan den okontrollerade förbränningen åstadkommer knackning och motverkar den normala förbränningen. Knackning kan dessutom ge upphov till motorskador.

Koldioxid (CO2)

Koldioxid utgör slutprodukt vid förbränning av bl.a. kol och olja. Tidigare ansågs gasen vara harmlös. Numera vet man att koldioxid bidrar till växthuseffekten.

Koloxid (Kolmonoxid, CO)

Koloxid är en dödligt giftig förbränningsprodukt. Gasen är luktfri och osynlig.

Kolväte (HC)

Kolväte är ett gemensamt namn på kemiska föreningar som är uppbyggda av grundämnena kol och väte. Kolväten behandlas ofta som en enhetlig förening, men i själva verket varierar egenskaperna och då även farligheten, mycket mellan grupperna. Det varierar även mellan enskilda kolväten inom grupperna. Kolväten tas upp av människan främst genom andningen. Ungefär hälften av den inandade mängden kolväten förs via lungorna, ut i blodet och vidare ut i kroppens vävnader. Eftersom kolväten är fettlösliga, anrikas (=samlas på hög) dom i kroppens fettrika vävnader, såsom t ex nervvävnad. Dom orsakar alltifrån huvudvärk till skador på centrala nervsystemet, cancer och leukemi. Man skiljer på några olika typer av kolväten: alkaner, som delas upp i isoparaffiner, normalparaffiner och naftener (cykloalkaner). Omättade: Olefiner (alkener) och i aromater, som har en ring med sex kolatomer med en speciell bindning till varandra.

Komplexbildare

Smuts och hårt vatten innehåller stora mängder kalcium och magnesium, detta gör anjontensidern i tvättmedlet overksamma vilket resulterar i sämre tvättverkan med samma mängd tvättmedel. En vattenavhärdare mjukgör vattnet genom att de binder kalcium- och magnesiumjonerna i ett s. k komplex. Därför kallas vattenavhärdare för komplexbildare. Vissa komplexbildare är svårnedbrytbara och starka komplexbildare misstänks därför kunna ge ökad rörlighet för tungmetaller, genom att de lättare kan passera reningsverken och vidare ut i naturen. De avhärdare som främst anses ha dessa egenskaper är EDTA och fosfonater. Ett alternativ till avhärdare i tvättmedlet är att avhärda vattnet före själva tvätten med hjälp av t ex ett jonbytarfilter. Exempel på olika komplexbildare är EDTA, Fosfater (natriumtrifosfat, tetrakaliumpyrofosfat, Fosfonater/fofsfonsyror, Karboxylater, NTA (Nitrilotriacetat), Polykarboxylater, zeoliter.

Krackade komponenter

Krackade komponenter orsakar driftsproblem i motorn och förkortar lagringstiden. De är hälso- och miljöskadliga. De högreaktiva föreningarna bidrar till lokalt höga halter av marknära ozon. Krackade komponenter kan också reagera i kroppen och bilda cancerframkallande ämnen. Se även krackning.

Krackning

Detta är en process som tillkommit under senare tid, för att kunna få ut mer bensin ur råoljan. Den ursprungliga motorbensinen var en fraktion av råoljan, som framställdes genom en enkel destillationsprocess, men med bilismens ökade tillväxt, ökade även efterfrågan på bensin och man tvingades söka alternativa processer. Krackning innebär att kolväten i tjockoljeområdet (=tyngre fraktioner med långa kolkedjor) slås sönder till mindre delar, man krackar sönder dom helt enkelt. Resultatet blir små, korta kolkedjor som kan användas som bensin. Nackdelen är, att dom just är söndriga, dom vill därför väldigt gärna laga sig själva och är därför hemskt ivriga att koppla ihop sig med andra. Man kallar dom därför reaktiva. Det finns olika krackningsprocesser. Katalytisk krackning sker vid måttligt tryck och temperatur. Den resulterande bensinen innehåller stora mängder omättade kolväten med högt oktantal. Katalytisk krackning är en relativt dyr process. Ännu mer kostnadskrävande är hydrokrackning, som sker vid högt tryck och i vätgasatmosfär, för att mätta de omättade kolvätena. Båda metoderna används vid framställning av handelsbensin och diesel.

Lustgas (N2O)

Lustgas, eller dikväveoxid, bildas i små mängder i bilarnas katalysatorer. Gasen bidrar mycket starkt till växthuseffekten. Lustgas används för smärtlindring, bl.a. vid förlossningar.

Marknära ozon

Ozon är en mycket giftig gas, som ger nedsatt lungfunktion, hosta, bröstsmärtor och andnöd. Marknära ozon angriper gröna växter och tros vara en orsak till skogsdöd. Gasen angriper även grödor som spenat, sallad, vete och potatis med skördebortfall som följd.

Ångtryck

Ett mått på hur lätt bensinen avdunstar. Högt ångtryck ger mera bensinångor och driftsproblem i värme.