Heidis barndomsträd lever vidare som golv

Elvafaldig världsmästare i armbrytning och gift med skidskyttelegenden Björn Ferry. TV-profil med produktioner som barnprogrammet Miljöhjältarna och...

Elvafaldig världsmästare i armbrytning och gift med skidskyttelegenden Björn Ferry. TV-profil med produktioner som barnprogrammet Miljöhjältarna och dokumentärserien Storuman Forever – de flesta svenskar vet idag vem Heidi Andersson är.

Hon har envist arbetat sig in i de svenska folkhemmen med en okuvlig energi och ett kompromisslöst budskap: vi måste ändra vår livsföring – för planetens skull. Tack vare Storuman Forever har många svenskar fått sig en tankeställare, och Heidis och Björns mål om att leva fossilfritt 2025 har blivit ett varumärkeslöfte till Sveriges folk.

Men Heidi är inte bara TV-kändis och idrottsprofil, hon är också en person som har skogen i sitt blod. Skogen har alltid spelat en viktig roll i Heidi Anderssons liv, och när hon utnämndes till skoglig hedersdoktor vid fakulteten för skogsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet, kändes det som den naturligaste sak i världen.

I Ensamheten

Den lilla byn Ensamheten i Lappland är inte mycket mer än en glänta i skogen med några hus och andra byggnader. Här växte Heidi upp och här bor flera av hennes släktingar kvar, bland andra pappa Kent, som jobbat i skogen hela sitt liv.

”Han jobbade på Domänverket, men startade egen firma. Han är en av få manuella skogshuggare som finns kvar idag”, berättar Heidi. ”Han tar vid där skogsmaskinerna inte kan göra sitt jobb. På tomter där det är ont om plats eller svårt att fälla träd, eller i svårtillgängliga områden där maskinerna helt enkelt inte kommer fram.”

Heidi har tydliga minnen från en barndom där pappan ofta kom hem från arbetsdagen med bultande huvudvärk. Det tunga arbetet i skogen var inget problem i sig, den molande värken hade en annan förklaring: motorsågens avgaser letade sig lömskt in i mun och näsa, och problemet blev extra påtagligt när arbetet utfördes under täta granar där luftcirkulationen hejdades av det täta grenverket.

I slutet av 80-talet hände emellertid något. Ryktet började gå om ett nytt bränsle för motorsågen. Bränslet hette Aspen, och alla som testade det märkte skillnaden.

”Han har kört med Aspen sedan det kom, och han har mått mycket bättre av det”, konstaterar Heidi Andersson.

”Han har kört med Aspen sedan det kom, och han har mått mycket bättre av det”

Kent Andersson var helt enkelt en av dem som Aspen utvecklades för – en av de personer som ingenjören Roland Elmäng hade i åtanke när han experimenterade fram bränslet. För Heidi Andersson har Aspen varit en naturlig del av skogslivet i många år, och det finns där än idag.

”Vi äger en del maskiner tillsammans i min hemby Ensamheten. Såg och hyvel, till exempel, som vi kör på Aspen D.”

Sågen och hyveln använder Heidi bland annat när hon avverkat i den egna skogen. För egen skog har hon såklart. När hon inte är upptagen med armbrytning, föredrag eller TV-produktion så kan man lika gärna hitta henne i där ute. Planterandes, avverkandes, gallrandes eller bara för att njuta av naturen.

”I år har vi satt 25 000 plantor och gjort en hyggesbränning. Och imorgon ska jag iväg och lägga golv – av plank som vi avverkat, sågat och hyvlat i sågverket i Ensamheten.”

”I år har vi satt 25 000 plantor och gjort en hyggesbränning. Och imorgon ska jag iväg och lägga golv – av plank som vi avverkat, sågat och hyvlat i sågverket i Ensamheten.”

Golvet är närproducerat – på ett sätt som tar hela begreppet till en ny nivå. Det är nämligen gjort av plankor som sågats av träd som vuxit på själva gården i Ensamheten, där Heidi vuxit upp. Träden har avverkats, sågats och hyvlats för att bli golv i torpet Lerberg som Heidi Andersson och Björn Ferry renoverar för fullt.

När träden man klättrat i som barn får leva vidare som golv i ens eget hus, då kan man verkligen tala om kretslopp. Och kretslopp, det är något som Heidi Andersson gillar.